Wednesday, 24 October 2012

Min granne

Min granne är ofta sjuk. Hon har problem med öronen och nu skall hon enligt en facebookstatus opereras. Hon är nervös och halsar (enligt facebook) vin direkt ur flaskan för att döva nerverna. Jag hoppas att det fungerar. Hon lade också upp en bild av formuläret hon måste fylla i inför operationen - hon är 174 cm lång och vikten är dold bakom en misstänkt placerad penna. Min granne är en fin dam med chanelparfymer som arbetar som smyckesdesigner och som ibland berättar för mig om sitt kärleksliv.

Jag har många människor som berättar saker för mig som jag egentligen inte borde veta, ibland människor som jag träffar för första gången och som misstar mina försök att fly med entusiastiskt intresse. Det måste vara mitt ansikte - folk älskar att berätta för relativt oattraktiva människor om sina bekymmer, de tänker sig att jag är side kicken i filmen om de själva, men egentligen är jag generad och brukar avslöja folks hemligheter för andra så fort jag kan, om jag inte känner dem. Så kanske de lär sig att inte tvinga på folk förtroenden de varken förtjänat eller suktat efter. Eller så kanske man skulle ta och bli psykolog så att man dels kan ta betalt för sina tjänster och dels inte få avslöja främlingarnas förtroende och få dåligt samvete.

7 comments:

  1. Nej, nu får jag göra min debut som kommentator här. Jag hittade dig via Lady Dahmer, och har sedan dess älskat varenda inlägg av dig jag läst. Sedan såg jag att du sökte jobb i Västerås, och tänkte att det var roligt att du också var därifrån, men egentligen inte konstigt alls då Sverige är ett litet, litet land.

    Nu. Nu är det konstigt. Är det Silvia du beskriver? Det måste det ju vara. Då bor du i byggnaden jag växt upp i och bott i fram till för nästan ett år sedan.

    ReplyDelete
    Replies
    1. Det är det faktiskt. Så läskigt, nu funderar jag på att ta ner detta. Jag vill inte att folk skall veta var jag bor. Visa inte detta för stackars Silvia nu, jag vill inte att folk jag känner i verkliga livet skall veta vad jag bloggar om. Vill klargöra att det alltså inte var hon jag hade i åtanke med TMI-delandet utan det är mer en generell trend jag blev påmind om för ett par dagar sedan när jag träffade min brors kamrat.

      Men så roligt, nu måste jag börja kolla in din blogg jättenoga.

      Delete
    2. Klart jag inte skulle visa det för henne! Men bra, du tycker också att det här är skumt. Och lycka till med genomsökandet, min blogg är ungefär lika spännande som en säck potatis :)

      Delete
    3. Det hade varit roligare/skummare om jag kände dig i verkligheten och satt upp hela bloggen för att efter 240 inlägg låtsas att jag bodde i ditt gamla hus.

      Delete
    4. Ja. Ja, det hade varit mer skumt.

      Tror jag ska gå och mysa i fosterställning nu :)

      Delete
  2. Åh, jag vet precis vad du menar. Själv inger jag massor av förtroende men ingen respekt.

    ReplyDelete
    Replies
    1. Jag inger respekt. Det är fördelen med att vara ganska kort och rultig, man blir så himla lätt lik en bulldog. Du kanske skulle ta och försöka satsa på att se lite ut som en farligare hund?

      Delete

Jag blir så glad när ni kommenterar. Jag älskar uppmärksamheten och suger upp den som en tvättsvamp.